Upplevde Du att Du i mitten av maj kände att dina batterier började ta slut?
Upplevde Du att Du behövde väldigt snart semester?
Upplevde Du att Du blev mer lätt irriterad och tålamodet mer eller mindre försvann för små saker?
Du är inte ensam. Många människor börjar i mitten av maj känna så. Och vi administratörer märker det mycket väl att en del bakom datorerna skulle behöva semester nu eller kanske få förståelse varför vi gör saker som gör inne hos oss.
Jag vet att jag har skrivit ett sådant här blogginlägg innan för något år sedan – vid den här tiden – men det skadar inte att repetera. Husdjurshjälpen.Skåne har blivit ännu större sedan dess och jag upplever att det här ämnet bör upprepas och inte bara för vi administratörer utan för mer eller mindre alla administratörer i någon grupp eller sida.
Husdjurshjälpen.Skåne är ju ett ideellt nätverk. Vi har nu funnits i 4,5 år. Vi som är administratörer arbetar på heltid inom olika branscher utanför Husdjurshjälpen.Skåne och vi använder vår fritid till att serva Er alla med efterlysningar, uppdateringar, göra efterlysningslappar, vara ute på fältet etc.
Vi har regler i vår grupp, precis som många andra grupper alternativ sidor, som vi vill att alla som blir insläppta hos oss ska följa. Vi försöker så gott vi kunnat att lätt leda och hitta vart man ska lägga sin efterlysning, hur den ska skrivas mm.
Varför? Jo, för att varje enskild medlem ska kunna läsa och hitta efterlysningen och kunna dela vidare.
Ingen orkar läsa mycket text utan lättläst men informativ ska den vara.
Ibland (rätt ofta) kan vi få meddelande (PM som det kallas på Facebook) där man frågar varför i hela fridens namn efterlysningen som man delat in inte har godkänts? När vi då svarar att man inte delat enligt våra regler eller att man kanske bör ändra en del av texten, kan man få otroligt sura svar tillbaka. Det är ju faktiskt så att vi inte godkänner inläggen på grund utav att vi VILL göra det utan för att vi vill precis som jag skrev tidigare vara lättlästa, lätta att hitta och man skall kunna uppdatera efterlysningen som man delat in (om man gör en egen efterlysning är det sällan den inte uppdateras).
Det är oerhört trist att få sådan respons då personen som skickat meddelandet inte har förståelse eller vill förstå varför utan anser att vi är både det ena och det andra och ”hur kan man ha en sådan grupp när man inte vill hjälpa….”.
Jag har under denna gångna veckan läst flera sådana här skrivna inlägg i andra grupper där man mer eller mindre hotar administratörerna för att man har tagit väck eller inte godkänt inlägget.
Personen eller personerna KRÄVER.
Just det här med att personer kräver saker och ting av administratörerna har även vi upplevt. Till exempel så kräver man uppdateringar direkt efter hemkomst av husdjur eller man kräver att man skall tagga medlemmar som bor i den kommun som djuret är försvunnet/upphittat i eller man kräver att man ska svara på någons fråga så fort den är ställd.
Det är bra att man kräver att saker och ting ibland skall göras, men man måste också se både ”delheten” och helheten. När kan jag kräva saker och ting? Bör jag kräva saker och ting?
Eftersom vi administratörer jobbar helt ideellt har inte någon något som helst behörighet att kräva sådana saker av oss – dock när vi har möjlighet att vi kan hjälpas åt med saker och ting.
Vi administratörer kan dock kräva av personerna i gruppen att följa våra regler för att NI ska kunna följa ett speciellt ärende med enkelhet och inte behöva leta i efterlysningstråden efter viktig information som drunknar i andra kommentarer.
Samma sak gäller det här med att skriva kommentarer som inte är relevanta för att finna det försvunna djuret eller finna ägaren. Vi har alla våra tankar och tycken om olika saker – men att skriva för att såra med ett tonfall som enbart är för att provocera (vi upplever det ibland att det är det personen vill) är banne mig inte okej! Det är inte heller okej att skriva förtal om personer/företag/organisationer/föreningar hos oss. Skriv till dem det gäller istället, men inte hos oss!
Vi människor är verkligen duktiga på att anta saker och skriva dem utan ha något som helst aning om historien bakom. Vi är också duktiga på att spä på eller bilda fördomar – allt från hundraser till olika etniciteter.
Den negativa inställningen hjälper verkligen inte någon att nå målet – få djuret hem eller finna ägaren.
Som väl är är minoriteten precis tvärtom. Man vill hjälpa, man gör saker för att hjälpa, man ”ger och tar” tillsammans med okända människor och man visar både respekt och empati för både djur och människor.
Dessa eldsjälar skulle vi vilja skicka en blomma till varje dag året om. För utan Er hade det funnits många djur som inte fått möjligheten att komma hem igen. Utan Er hade några mist sin eller sina älskade familjemedlem(-mar).
En del kommer säkerligen att bli irriterade av att läsa detta blogginlägg och tycka ”om Du nu bara ska gnälla hur jobbigt det är som administratör så kanske Du inte skall vara det…”
Mitt svar till Er är att jag är också bara en människa . Vi administratörer är också enbart människor precis som Ni är. Vi har också en vardag precis som Ni. Vi har också känslor precis som Ni. Vi har också ett liv som ibland går i motvind och ibland i medvind. Vi måste också följa lagar och regler precis som Ni ute i samhället.
Men ingen ska behöva sluta att göra en sak ideellt för något man brinner för, på grund utav minoritetens respektlösa och egoistiska tycken.
Vårt brinnande intresse för djur och vårt engagemang får aldrig släckas –
vi, majoriteten, ska tillsammans hålla lågan brinnande och det gör vi.
